DIAGNOSER

 

PANIKÅNGEST

Panikångest är ett av de vanligaste problemen som människor söker hjälp för inom den psykiatriska vården i Sverige. De som råkar ut för det brukar beskriva det som en blixt från en klar himmel, helt oväntat och utan förvarning. Symtomen, som oftast är fysiska, kan variera i svårighetsgrad, styrka och duration (varaktighet). Det som kan upplevas som skrämmande är starka smärtor i bröstet, tryck över bröstet, hjärtklappningar och svårigheter att andas. Dessa somatiska symtom påminner till viss del om hjärtinfarkt.

UTMATTNINGSSYNDROM

Utmattningssyndrom har blivit allt vanligare i dagens samhälle och drabbar människor i alla tänkbara yrkeskategorier och handlar oftast om en kombination av uttalade yttre krav kombinerat med höga internaliserade krav hos individen. Beteendet kan vara ett resultat av överinlärda responser som med tiden har blivit automatiserade och efterhand går på ”autopilot”, vilket innebär att individen inte alltid är uppmärksam och medveten om sina beteenden och dess konsekvenser. Det är inte heller ovanligt att individerna som drabbas är duktiga, högpresterande personer med inslag av prestationsångest. Beteendet i sig hos dessa individer är sannolikt också en produkt av både arv (genetisk predisposition) och miljö (uppväxtvillkor) och kan innebära att de har upplevt höga krav från andra från tidig ålder i samband med eventuella omsorgsbrister. I detta fall kan barnet uppleva att kärleken från föräldrar/vårdnadshavare är villkorad utifrån att han/hon får positiv uppmärksamhet endast vid prestation utifrån förväntad nivå. Ett annat alternativ är att det i ursprungsfamiljen har funnits implicita krav utifrån att övriga familjemedlemmar också har varit högpresterande och där det då förväntas att barnen ska följa i deras fotspår.

DEPRESSION

Människor som lider av depression är ofta nedstämda, svårmodiga och dystra. Man kan förlora intresset för sådant som man brukar tycka om, som att idrotta, läsa böcker eller gå ut och äta middag med sina vänner. Man kan förlora aptiten eller märka att man äter för mycket. Man kan ha svårt att sova eller uppleva att man inte har sovit tillräckligt eller inte orkar ta sig upp ur sängen. Man känna sig trött hela tiden och ha svårt att motivera sig att göra saker. Man han ha koncentrationssvårigheter och uppleva att man blir tom i huvudet. Man kan känna sig rastlös och upprörd eller trög och långsam. Man kan känna sig värdelös eller skuldtyngd. Ibland får man till och med tankar på att skada sig eller i värsta fall att ta livet av sig. Precis som vid de andra diagnoser, är det inte alls ovanligt och helt normalt att människor har dagar då man känner sig nedstämd eller omotiverad eller rastlös och upprörd. Men för att få diagnosen egentlig depression ska man känna så här merparten av tiden, i minst två veckor eller mer.

SOCIAL FOBI

Människor med social fobi upplever en intensiv rädsla för situationer som är sociala eller prestationsrelaterade, där de omges av okända människor, blir bedömda eller kanske granskade av andra eller där de kanske kommer att göra något som kan kännas förödmjukande eller genant, som till exempel att gå på fest eller hålla en presentation på jobbet. När de hamnar i en sådan situation drabbas de av intensiv, överväldigande ångest och får kanske till och med en panikattack. Man vet att rädslan antagligen är obefogad, eller åtminstone överdriven, men man kan ändå inte kontrollera den. Det leder till att man antingen börjar undvika sociala och/eller prestationsrelaterade situationer eller genomlider dem under kraftigt obehag. Precis som vid andra diagnoser är det inte ovanligt att man blir nervös eller orolig av att träffa nya människor eller tala eller uppträda för en grupp människor. För att få diagnosen social fobi ska emellertid den här rädslan vara så intensiv och undvikandet så omfattande att det stör ens sociala liv, arbete och/eller förmåga att sköta sina dagliga bestyr.

OCD/TVÅNGSSYNDROM

Människor med tvångssyndrom har bilder av upprepade oönskade, irrationella tankar, bilder eller impulser som är obegripliga för dem. Till exempel kan skrämmande eller aggressiva bilder som är väldigt plågsamma dyka upp för ens inre, eller så kan man plågas av osäkerhet kring huruvida man stängde av något eller inte, eller om man fyllde i ett formulär rätt, trots att man kontrollerade det flera gånger. De här påträngande tankarna skapar mycket ångest och obehag för personen i fråga, och kan då försöka trycka undan dem eller neutralisera dem på något sätt för att bli av med dem. Man kan också känna sig tvungen att upprepa ett visst beteende, eller upprepa en fras eller ett ord om och om igen för att obehaget ska minska. Om man till exempel plågas av tvångstankar om att man ska få bakterier av allt man rör vid, kan man känna sig tvungen att tvätta händerna om och om igen. Någon som tänker ofrivilliga eller meningslösa hädiska tankar, kanske upprepar en bön om och om igen för sig själv. Om man grips av intensiv ångest av att saker och ting är i oordning, kanske man känner sig tvungen att ställa tillbaka allt på sin plats. Många människor har flyktiga tankar som de inte förstår och som verkar komma från ingenstans, eller specifika beteenden eller vanor som att ha saker i en viss ordning eller göra saker på ett visst sätt. För att få diagnosen tvångssyndrom, måste de här påträngande tankarna och/eller tvångsbeteendena uppta mycket av ens tid, minst en timme eller mer av dagen, och de måste störa fungerandet i betydande grad och/eller vara plågsamma för personen i fråga.

%d bloggare gillar detta: